Originaltitel: Mindhunters
Regissör: Renny Harlin
Utgivningsår: 2004
Längd: 106 min

Sju unga aspiranter från FBI:s psykologiska elitenhet, så kallade "mindhunters", har placerats på en öde ö för en sista och avgörande övning. Dom har blivit specialutbildade för att kunna läsa av andra människor och kan genom att göra en psykologisk profil avslöja den mest raffinerade seriemördaren. Dom är emellertid inte förberedda på den vändning händelserna tar när en okänd fiende börjar ta livet av dom - en efter en. Nu måste dom kvarvarande inleda en febril kapplöpning med tiden för att fånga en fiende som kan finnas mitt i bland dom - och för att skapa den ultimata gärningsmannaprofilen, den som kan rädda deras liv. Om dom hinner ...

Kanonfilm! Den är spännande från första minuten ända till slutet! Det är en katt-och-råtta-lek med "gissa vem som är mördaren"-film och sånt älskar jag! Jag känner mig ganska bra då jag gissade på mördaren redan från början ;) Försökte göra en gärningsmannaprofilm om varje FBI-agent och lyckades fasiken pricka in rätt mördare ;) Hjärtat bultar hårt genom hela filmen och det är grymt mycket mysterier och spänning! Vi ser kända ansikten som Christian Slater & LL Cool J. 

Originaltitel: Cheuuat gaawn chim
Regissör: Tiwa Moeithaisong
Utgivningsår: 2009
Längd: 88 min

Vi möter vi den fattiga Buss, en något mentalt instabil kvinna som pga sin hårda uppväxt emellanåt plågas av röster och syner. Hon lever tillsammans med sin man och dottern Bua i ett slitet kvarter och försörjer familjen med hjälp av den nudelvagn hon ärvt av sin mamma. Situationen försämras dock plötsligt då hennes man försvinner spårlöst och lämnar henne med skulder till den hotfulle och våldsamme hyresvärden. Om Buss inte betalar sina skulder snarast kommer hon och dottern att bli vräkta från sitt hem. Buss bestämmer sig för att återanvända ett gammalt recept på en populär nudelsoppa hon lärt sig av sin mor, ett recept där en av huvudingredienserna är människokött. Pengarna börjar plötsligt strömma in och det blir möjligt för henne att uppgradera sin vagn till en riktig nudelbar. Kunderna står nu i kö för att avnjuta hennes delikata rätt och plötsligt är det för sent att lägga om kursen, Samtidigt som Buss mentala hälsa sakta men säkert bryts ner i och med minnesbilder från hennes barndom börjar plåga henne i allt större utsträckning förlorar hon också greppet om verkligheten. 

Jag vet inte... Filmen va väl sådär... Men på något sätt så trollband den mig ändå. Det är en salig blandning mellan äckel och mycket sorg. Jag kände verkligen tragiken. Kände det inombords. Det va längesen jag träffade på en film som verkligen fick mig att känna sorg. För övrigt är "skräck" kanske inte rätt genre, men den hamnar nog där ändå. För egentligen är det bara massa äckligt och massa tragik genom hela filmen. Den fungerar absolut att se, men jag tror att man verkligen måste sätta sig in i hennes känslor för att förstå filmen.