Originaltitel: The ouija experiment 2: Theatre of death
Regissör: Israel Luna
Utgivningsår: 2015
Längd: 86 min

Ett gäng skådespelare har nyligen lanserat filmen "The ouija experiment" och preimären lockade till sig en hel del publik. Regissören har en utlottning bland fansen att några ska få vara med om att sova över tillsammans med skådespelarna i den byggnad som filmen är inspelad i, en gammal teater. Dom tre som vann lottningen + skådespelarna blir instängda i teatern och ska påbörja sin övernattning. När dom börjar leka med ouijabrädet som är en rekvisita ur filmen, råkar dom väcka en hämdlysten ande som släpps loss i teaterns lokaler. 

När filmen började trodde jag att det va ett skämt. Min första tanke va "Fy fan vilka kassa skådisar", men sen visade det sig att det va ett skådespel för dom spelade in en film i filmen. Men trots den kassa början, så fortsätter filmen i den andan. Dom har absolut inte lagt ner mycket jobb med specialeffekterna, och anden måste vara det fulaste jag sett. Historien är dock okej, men filmen förstörs ändå. Detta är visst en andra del, och jag verkar ha missat film nummer ett. Tänker faktiskt kolla på den, och håller tummarna att den är bättre.

Originaltitel: Mirror mirror
Regissör: Tarsem Singh
Utgivningsår: 2012
Längd: 106 min

Den onda drottningen har lyckats lura till sig kungariket men för att få behålla det och sin ungdom behöver hon också fånga in prinsen, som tycks ha fått upp ögonen för Snövit och hon för honom. Så drottningen skickar ut Snövit i skogen där hon ska få bli mördad. Men saker och ting går inte riktigt som planerat och nu går Snövit hand i hand med dom sju dvärgarna samtidigt som dom försöker ta tillbaka det som egentligen tillhör henne, det vill säga kungatronen.

Jag älskar alla dessa Disney-remakes! Har nog inte stött på en enda en som har varit dålig! Här ser vi Julia Roberts som den perfekta drottningen och hon gör som alltid ett bra jobb! Det finns ju flera ny-versioner av Snövit och denna film är absolut barnvänlig. Det bästa är att dom har blandat i mycket komedi i det hela, vilket gör filmen skitkul att se även för vuxna! Älskar även hur världen är uppbyggt. Allt är väldigt färggrant och otroligt vackert! Precis som det ska vara i "fairytales" :)

Originaltitel: The veil
Regissör: Phil Joanou
Utgivningsår: 2016
Längd: 94 min

Historien härstammar från den verkliga världen när det gäller religösa sekter och kollektivt självmord. För 30 år sedan fanns en religös sekt som kallades Himmelens Skyler. Medlemmarna uppmanades att ta sitt eget liv genom ett kollektivt självmord, för att kunna befria sina själar och komma tillbaka till världen med evigt liv. Sanningen vad som egentligen hände den dagen ligger begravd djupt inne i minnet från en enda överlevare, en fem-årig flicka vid namn Sarah. Sarah återvänder till ranchen tillsammans med ett filmteam för att få reda på sanningen. Dom upptäcker snart något som är långt mer skrämmande än vad dom kunnat ha anat. 

Fy helvete vilken bra film!!! Äntligen en ny skräckis som är sjukt bra! Jag älskar ju för övrigt sanna historier om religösa, äckliga sekter, så denna film passade kanon för mig! Historien som sekten är mycket intressant samtidigt som dom har gjort en skräckfilm av det. Och visst fan är den läskig! Man hoppar till tusen gånger och den är sjukt skrämmande! Miljön är underbar och dom har verkligen prickat rätt. Det sjuka är just dessa sekter. Hur fan kan man bli så hjärntvättad? Jag fattar inte... men vissa personer är väl väldigt manipulerande... fan vet jag. Jag hade då aldrig gått på det där.

Originaltitel: The good dinosaur
Regissör: Peter Sohn
Utgivningsår: 2015
Längd: 93 min

Tänk om asteroiden som förändrade livet på jorden i själva verket missade planeten helt och hållet och dinosaurerna aldrig dog ut? Denna film visar hur dinosaurier utvecklats till sofistikerade och stoiska varelser medan människor blev kvar på den lite vildare sidan. Vi följer en ung dinosaurie vid namn Arlo, som ger sig ut på ett stort äventyr med sin mänskliga vän Pricken. Deras ovanliga vänskap för samman två världar och visar att hjältar kommer i alla former och storlekar.

Denna gillade varken jag eller Mimmi.... den va långtråkig. Tycker att Pricken borde haft en större roll och inte varit stum. Det va ganska trist faktiskt. Det är ju dialoger som gör filmer. Historien påminner om "Hitta Nemo" blandat med "Landet för längesen". Inget nytt med andra ord. Ett plus får filmen för grafiken. Filmen är väldigt välgjord med väldigt snygga färger och man dras in i den fina världen. Men det är det enda som är på plussidan med denna film.

Originaltitel: I nöd eller lust
Regissör: Kjell Sundvall
Utgivningsår: 2015
Längd: 86 min

Det är dags för bröllop! Hela släkten samlas för att fira Jenni och Gabriels kärlek. Jennis mamma Maria styr över festligheterna, som ska vara i dagarna tre. Marias syster Isabella med äkta mannen Micke och deras barn ska naturligtvis närvara. Isabellas och Mickes äktenskap knakar rejält i fogarna, men det är ingenting som man kan visa nu. Nu gäller det att hålla masken som det lyckliga paret, för Maria godtar inte att någon skulle ha problem när hon arrangerar det perfekta bröllopet. Men är Isabella och Micke verkligen dom enda som behöver låtsas vara lyckliga?

Hahahah! Åh vad jag älskar dessa "Svensson-filmer" alltså! Denna va riktigt bra faktiskt! Handlingen är rapp och rolig, och man skrattar till flera gånger. Rollistan är superbra och vi ser kända ansikten som Peter Magnusson, bästa Dan Ekborg, Johan Ulveson och Katarina Ewerlöf. Dan Ekborg har en roll som jag ÄLSKAR! Nästan likadan karaktär som i "Tomten är far till alla barn", där han är en tråkig gubbe som är så rapp i käften så att man tappar hakan flera gånger! Han gör verkligen hela filmen!

Originaltitel: Jane Austen´s Mafia
Regissör: Jim Abrahams
Utgivningsår: 1998
Längd: 86 min

Historien om den oorganiserade brottslighetens mest hopplösa familj. Vi följer familjen Cortino genom ett århundrade. Den unge Vincenzo Cortino tvingas lämna Sicilien och simmar till Amerika för att bli maffiaboss. Den skoningslösa, maktfullkomna och hejdlöst klumpiga gudfadern Vincenzo regerar i den undre världen. När det blir dags att välja den näste Don Cortino bryter en blodig rivalitet ut mellan hans två söner: den ena är en krigshjälte och den andre är en vansinnig psykopat.

Detta är den roligaste film jag vet. Den är från 1998 så första gången jag såg den va jag omkring 14-15 år och har sett den miljoner gånger sen dess. Jag skrattar nästan aldrig åt komedier, och vet inte om det beror på att jag har för hög gräns för komedi eller om jag helt enkelt är tråkig, men åt denna film skrattar jag så jag nästan gråter - varje gång. Jag älskar den! Vi ser bland annat ansikten som Christina Applegate i denna underbara komedi!

Originaltitel: Fifty shades of Black
Regissör: Michael Tiddes
Utgivningsår: 2016
Längd: 92 min

Once you go black, you never go gray. I den här komedin är det college-eleven Hannah Steele som intervjuar entreprenören Christian Black för en skoltidning. Den förmögna och eftertraktade Black märker snart hur klumpig den unga kvinnan är. Deras flirt övergår i attraktion och Christian bjuder hem Hannah och visar henne en ny värld av bondage-erotik. Trots deras olika bakgrund förvånas paret över hur långt dom är villiga att gå för att få förhållandet att fungera.

Är detta sant? Ännu en parodi där Marlon Wayans är huvudrollen? HALLELUJAH! Han började att göra parodi på hela skräckgenren med "Scary Movie"-filmerna och sen har det bara gått uppåt. Ja, som ni förstår ju detta parodin på "Fifty shades of Gray" och man måste ha sett originalfilmerna (samma gäller med Scary Movie.-filmerna) för att förstå och få ut det mesta av filmen. Jag skrattade så jag kiknade flera, flera gånger! Marlon gör ett kanonjobb i alla dessa parodifilmer och jag får aldrig nog! Mer parodier! 

Originaltitel: The other side of the door
Regissör: Johannes Roberts
Utgivningsår: 2016
Längd: 96 min

Efter hennes son Olivers död, kämpar den unga mamman Marie med förlusten av sin son, tillsammans med hennes känslor för sin man och dotter Lucy. Hon får tips om en ritual som ger henne en chans att få tillbaka sin älskade Oliver för att kunna säga farväl. Dock råkar hon av misstag öppna porten mellan dom levandes värld och dom döda, och släpper loss en skrämmande varelse som har intagit Olivers kropp. Nu blir hon tvungen att skydda sin familj från anden som en gång var hennes son, samtidigt som hon måste hitta ett sätt att få tillbaka honom till dom dödas värld.

Filmen är hyffsad dom 20 första minuterna när man får följa hennes känslor för sonens död och hon får reda på denna ritual. Men sen blir filmen... skrämmande men en aning konstig. Vissa scener är helt obegripliga och tycks inte beröra dom inblandade alls. Jag förstår inte varför man gör så. Har man så dålig fantasi att man måste fylla ut en film med trams? Samtidigt är filmen läskig och får verkligen nackhåren att resa sig. Så ja, det är väl en okej skräckfilm, om man vill bli skrämd. Men det finns tusen gånger bättre filmer.