Originaltitel: Laid to rest
Regissör: Robert Hall
Utgivningsår: 2009
Längd: 89 min

En ung kvinna vaknar upp i en likkista i ett begravningshem och har inget minne av hur hon kommit dit och hon har ingen aning om vem hon själv är. Väl ur kistan så upptäcker hon att en svartklädd man med silvermask i form av en dödskalle inte bara filmar utan planerar även att slå ihjäl henne så fort som möjligt. Väl ute ur huset och på väg från faran plockas hon upp av en man som tar med henne hem till frugan där dom tar hand om henne och försöker få henne att minnas vad som skett. Det dom inte vet är att mannen i masken har följt efter dom och fortsätter att göra allt för att döda henne - plus alla som står i hennes väg.

Ja, här snackar vi slasher film! Denna film va faktiskt bra, och jävligt rå. Historien är bra, spännande och välgjord trots att kvinnan spelar sin roll fruktansvärt dåligt! Det är i flera scener som jag bara kände att jag ville smälla till henne rejält så att hon vaknar upp och gör sin roll bra. Men om man bortser från det, så är detta en "Jason Voorhees"-liknande film fast miljoner gånger råare. Slutet är väl sådär, men det funkar. Jag gillar inte den sortens slut egentligen - men man kan inte få allt! Jag rekommenderar iallafall filmen till dom som vill se en riktigt bra slasher-rulle!

Originaltitel: Happy camp
Regissör: Josh Anthony
Utgivningsår: 2014
Längd: 75 min

Michael har plågats i många år av att han var närvarande när hans lillebror försvann spårlöst. Brodern kidnappades framför Michaels ögon men han har förträngt minnet och kommer inte ihåg några detaljer. Tillsammans med sin flickvän och flera kompisar reser dom till hans hemstad Happy camp i förhoppning att Michaels minne ska väckas till liv. Happy camp är en sån där stad som man gör en extra ansträngning över för att ta en alternativ resrutt när man närmar sig. Det är slitet och miserabelt. När sällskapet undersöker stadens historia närmare upptäcker dom att det är många personer som försvunnit under årens gång i området.

Nja. När man förväntar sig att filmen ska gå åt en riktning, och den totalvänder och går i en annan riktning blir man rätt besviken. Filmen är gjort i found-footage-stil (att det ska se ut som om det är en dokumentär) och det är helt okej med mig. Handlingen är spännande - men som sagt, vändningen gör att det bara blir dåligt. Det blir liksom inte så som man hade tänkt sig utan något HELT annat. Det känns som om regissören bara slängde ihop en story som tyvärr inte fungerade allt för bra.