Originaltitel: Before I wake
Regissör: Mike Flanagan
Utgivningsår: 2016
Längd: 97 min

Den söta, lilla 8-åriga pojken Cody har i nästan hela sitt liv flyttats mellan olika fosterföräldrar. En dag kommer han till paret Jessie och Mark, som förlorat sin egen son genom drunkning. Dom väljer att adoptera Cody. Pojken är dock rädd för att somna och äter koffeintabletter i smyg för att hålla sig vaken. Hans drömmar blir nämligen verklighet. Jessie och Mark får först fantastiska upplevelser genom Codys drömmar. Deras vardagsrum fylls med vackra fjärilar och dom får visioner av sin döde son Shawn. Men upplevelserna vänds sen till mardrömmar och dom börjar söka sanningen om Codys drömvärld och hans historia.

Jag gillade denna film skarpt. Den har en bra handling och filmen är mycket spännande! Skräckinslagen finns där (som är rätt så grymt skrämmande och obehandliga), men överskuggas mer om Codys psykologiska resa - vilket gör filmer mer spännande. Det är fascinerande hur dom får in en gripande historia i en skräckfilm och att det lyckas! Det är inte många filmer med samma mål som har fungerat. Slutet är dock lite rörigt och lämnar lite frågetecken efter sig, men överlag så är filmen mycket spännande!

Originaltitel: Abandoned dead
Regissör: Mark W Curran
Utgivningsår: 2015
Längd: 87 min

Säkherhetsvakten Rachel jobbar en natt alldeles ensam i en nergången medicinsk drogklinik i ett slumkvarter. Det händer oförklariga saker som gör att Rachel börjar bli rädd för att vara ensam. Paranormala störningar visar sig som gengångare ur skuggorna i form av döda patienter. Hon terroriseras av dessa övernaturlig krafter och är helt säker på att hennes sista tid är kommen - för hon kommer inte bort från kliniken. Det visar sig att demonerna gömmer en fasansfull hemlighet, där Rachels förflutna är inblandad.

Detta va verkligen en B-film med många onödiga scener som inte leder någonvart. Det händer nästan ingenting och historien är VÄLDIGT rörig! Jag kanske borde se den en gång till nu när jag vet hur det är upplagt, men är det första gången man ser denna så blir man nog lika förvirrad som jag. Särskilt läskig är den inte heller... Jag räknade upp till endast två ställen i filmen där jag ryckte till lite. Och dom två tillfällene va faktiskt rätt läskiga. Hade det varit mer sånt genom filmen så hade den varit okej! Men nu rekommenderar jag inte denna alls.

Originaltitel: The curse of Robert the doll
Regissör: Andrew Jones
Utgivningsår: 2016
Längd: 79 min

Den unga studenten Emily börjar jobba som nattstädare på ett museum. När hon får en rundtur av hennes chef Ethel innan sitt första pass så stannar dom till vid montern där Robert the doll sitter. Under glasmontern sitter en liten skylt som säger att man måste be Robert om lov innan man fotograferar honom, annars får man en förbannelse över sig. Det sker två dödsfall på museet under kort tid, och Emily börjar inse att något är fel. Men polisen verkar avfärda hennes misstankar om att Robert the doll skulle ligga bakom allting och istället börjar tro att hon är galen.

Filmen är egentligen ganska intressant eftersom den är baserad på en verklig händelse om en docka som heter Robert som påsås vara hemsökt. Robert finns på ett riktigt museum och runt hans monter finns brev där människor ber honom släppa dom från den förbannelse han lagt på dom. Själva historien är okej, men filmen är inte bra. En händelse med levande dockor fungerar inte i film om det är baserat på riktiga händelser. Dom historierna borde förbli vandringshistorier. Slutet är ganska kass och man vill egentligen ha en uppföljare där man får veta vad som hände Emily.

Originaltitel: Don´t knock twice
Regissör: Caradog W James
Utgivningsår: 2016
Längd: 95 min

Skulptören Jess bor i Wales och har stor ångest över att hennes dotter Chloe blev omhändertagen av myndigheter för ungefär 10 år sen pga Jess drogvanor. Nu tio år senare vill hon återkoppla sitt liv med sin dotter. Chloe verkar dock inte så intresserad av detta alls, utan stöter mer bort henne. Men hon ger sin mamma en chans och flyttar in hos henne iallafall. Konstiga och mytiska saker börja hända då Chloes pojkvän Danny försvinner spårlöst. Chloe känner att hon står på tur och söker skydd i mamma Jess famn. Vad Jess inte vet, är att Chloe och Danny nyligen har knackat två gånger på "häxans" dörr. Historien om häxan som alla pratar om. Häxan som för bort barn.

Jag va ganska skeptisk mot denna film, men den va faktiskt bra! Stundsvis riktigt skrämmande och obehaglig med bra skådespelare! Sidohandligen är samtidigt gripande... historien om en mamma som förlorat sitt barn och kämpar för att få tillbaka henne är väldigt ledsamt i sig. Den obehagliga skräcken om historier om häxor och spöken som man hade som liten följer en genom hela filmen. För vem va inte rädd för olika vandringshistorier som liten? Filmen är definitivt sevärd!

Originaltitel: Wrong turn 4: Bloody beginnings
Regissör: Declan O´Brien
Utgivningsår: 2011
Längd: 94 min

Djupt inne i West Virginias mest isolerade obygd ligger ett övergivet sanatorium. När en enorm snöstorm bryter ut försöker en grupp collegestudenter söka skydd. Dom går vilse men hittar till slut detta sanatorium och bestämmer sig för att tillbringa natten där för att överleva snöstormen. Men det gamla sjukhuset har ett glömt förflutet som inte är alltför förtjust över deras intrång. Vännerna finner sig iakttagna av onda ting som ser dom som fientliga varelser på deras revir.

Jag har inte riktigt fastnad för "Wrong turn"-filmerna, men denna är helt klart bäst hittills! Sjukhus fungerar alltid i en skräckfilm. Dessa inavlade äckel ger mig kalla kårar! Sminket är kanonbra gjort! Lite bristande är det med "dumma ungdomar" som gör precis det en normal människa aldrig skulle göra, men det är väl lite konceptet med skräckfilmer. Men lite störande är det ändå. Men i sin helhet är denna film helt klart sevärd med endel magstarka scener! Så känsliga tittare varnas verkligen.

Originaltitel: Dead awake
Regissör: Phillip Guzman
Utgivningsår: 2016
Längd: 99 min

Tvillingsystrarna Kate och Beth Bowman har sen ett tag tillbaka tappat kontakten med varann. Dom träffas igen på en överraskningsfest / födelsedagsfest. Beth berättar då att hon har haft konstiga mardrömmar och lider mer och mer av sömnparalysering. Hennes liv har börjat förstöras av detta då hon är väldigt rädd när natten börjar nalkas. Hon berättar att någon försöker döda henne i drömmen och hon vaknas med ett ryck varje gång och svårt att andas. Tragedin slår i verket och läkaren konstaterar att Beth dött av astmaanfall i sömnen trots att hon inte lider av astma. Systern Kate inser att något inte stämmer och tillsammans med Beths förkrossade pojkvän Evan försöker dom ta reda på vem eller vad det va som attackerat Beth i sömnen. Desto djupare dom gräver inser dom båda att deras liv också är i fara.

Detta va en väldigt bra skräck / thriller! Detta med sömnparlysering har jag själv aldrig upplevt och trodde knappt att det existerade, men jag minns att min storebror berättade en gång när jag va mindre att han hade upplevt detta och att det va bland det värsta han varit med om. Det måste va riktigt läskigt och jag önskar verkligen att jag slipper uppleva det. Filmen är spännande hela vägen och man känner kalla kårar längst ryggraden flera gånger. Slutet hade dom faktiskt kunnat jobbat mer med, men överlag är filmen verkligen bra!

Originaltitel: The blind kind / Dark silence
Regissör: Raffaele Picchio
Utgivningsår: 2016
Längd: 90 min

Efter sin frus självmord beslutar sig Craig för att flytta till ett annat hus med sin dotter Jennifer. Jennifer har varit med om ett stort, mysteriskt trauma vilket gör att hon har slutat prata. Efter några dagar på deras nya ställe visar det sig att huset är bebott av en mörk kraft som vill Craigs lilla flicka väldigt illa. En dag försvinner plötsligt Jennifer och Craig kommer att bli tvungen att möta och stå upp mot en fruktansvärd och mörk sanning för att hitta och återförenas med sin dotter.

Riktigt dålig film. Den bygger upp en ganska okej spänning, men i slutändan faller allt verkligen samman. Det är mycket som hade kunnat bli bra, om historien ändrade riktning åt det andra hållet istället. Jag gillade inte skådespelaren Craig (Nick Stielstra) och tyckte att han spelade sin roll ganska lamt. Filmens första titel va "Dark silence" men av någon anledning ändrade dom det till "The blind king".

Originaltitel: The bye bye man
Regissör: Stacy Title
Utgivningsår: 2017
Längd: 99 min

Tre collegestudenter flyttar från sina korridorer in i ett gammalt hus som visar sig vara deras drömhus. Det dröjer inte länge innan dom börjar ana att det är något märkligt med deras nya hem och snart har dom av misstag släppt lös ett mytomspunnet väsen kallad "The Bye Bye Man". Alla som hör eller läser hans namn blir indragna i den dödliga förbannelsen. Dom tre vännerna måste nu försöka rädda sig från varelsen och samtidigt hemlighålla honom från alla omkring. Det visar sig snart att The Bye Bye Man kan påverka deras tankar, skapa vanföreställningar och förändra deras beteenden. Tvivel om vad som är verkligt smyger sig på, samtidigt som vänskaperna sätts på hårda prov.

Usch! Den här filmen va riktigt ryslig alltså! Redan från början dras man med helt i denna hemska historia och den följer tempot bra genom hela filmen. Läser man PK-tidningarna Metro och SVT:s recensioner så förklarar dom denna film som urkass, men jag kan inte för fem öre förstå varför? Den har allt en skräckfilm ska ha: Spänning, jump scare-scener, bra historia som håller hela vägen samt bra skådisar. Dock lämnar filmen några frågetecken efter sig som tex mynten (mer vill jag inte säga), men förhoppningsvis kommer det en uppföljare!