Originaltitel: Josef Fritzl: Story of a monster
Regissör: David Notman-Watt
Utgivningsår: 2010
Längd: 48 min

Det finns en anledning att kalla honom monster. Denna dokumentär innehåller laddade intervjuer och unikt bildmaterial som ger en bild av det fasansfulla fallet med Josef Fritzl - som i årtionden misshandlade och utnyttjade sin egen dotter Elisabeth sexuellt. Han höll henne i en bunker under jorden i 24 år och fick sju barn med henne varav tre aldrig fick lämna hans heliga bunker som han själv byggt under hans hus. 

Detta fall är så sjukt hemskt. Jag har läst boken och sett denna dokumentär och jag bara kräks. Hur jävla äcklig får man vara? Det räcker med att bara titta på honom så inser man att han är ren ondska. Tänk att få leva halva ditt liv i en ljudisolerad bunker utan solljus, frisk luft eller någon kontakt med omvärlden, förutom med din far som våldtar dig gång på gång och låter dig föda sju barn. Det är så sjukt och vidrigt!!!! Det värsta är att han åkte iväg på semestrar under tiden. Tänk om något hade hänt honom? Elisabeth och barnen hade dött av svält där nere. Usch, stackars människor.

Originaltitel: Amanda Knox
Regissör: Brian McGinn & Rod Blackhurst
Utgivningsår: 2016
Längd: 82 min

Rättfärdigt dömd eller oskyldigt inlåst och uthängd inför världen? Fallet Amanda Knox har delat en hel värld. När 20-åriga amerikanen Amanda Knox flyttade till Perugia i sitt drömland Italien för att plugga trodde hon som så många sprudlande glada utbytesstudenter att livet började nu. Hon kunde inte ha haft mer fel. En morgon hittas hennes rumskompis - 22-åriga brittiskan Meredith Kercher - i en stor blodpöl, våldtagen och brutalt knivmördad i deras hus. Blod i handfatet, på duschmattan och krossade fönster. Misstankarna riktades snabbt mot Amanda och hennes pojkvän. Åklagaren tyckte sig ana att allt inte stod rätt till - trots att en annan man vid namn Rudy Guede kunde kopplas till platsen med dna-bevisning. Dock dömdes Amanda och pojkvännen till fängelse.

Denna dokumentär va sådär faktiskt. Amanda Knox samt pojkvännen är med i dokumentären själva och ger sin sida av historien men jag vet inte... Amanda verkar så konstig. Hela historien är konstig. Även om dom till slut rentvåddes och att Rude Guede dömdes, så är jag faktiskt rätt osäker på allting. Jag tror Amanda hade nånting med saken att göra faktiskt. Kanske inte pojkvännen men definitivt Amanda. Detta är en historia som man själv får avgöra om det va rätt gärningsman som åkte dit eller inte. Men jag tyckte dokumentären va rätt lam.

Originaltitel: Captive for 18 years: The Jaycee Lee story
Regissör: Nick London
Utgivningsår: 2009
Längd: 49 min

Den 10 juni 1991 kidnappades Jaycee Dugard - som bara va 11 år då hon va på väg till skolbussen - av en dömd sexförbrytare vid namn Phillip Garrido och hans fru Nancy i South Lake Tahoe i Kalifornien. Flera barn samt hennes styvpappa Carl Probyn blev vittnen till kidnappningen men sökningarna gav ingen träff. Jaycee utnyttjades sexuellt och födde två barn i fångenskapet. Efter 18 fruktansvärda år hittades hon levande och blev äntligen fri.

Fy fasiken vilken hemsk dokumentär. Jag va 6 år när detta hände och minns såklart ingen av detta försvinnande trots att mer eller mindre hela världen rapporterade om det. Däremot känner jag igen bilden av Jaycee som spreds, men den kan jag likväl ha sett i vuxen ålder nånstans. Dokumentären är skitbra, det som är så synd är att Jaycee inte är med och ger sin version av det hela utan det är styvpappan Carl som står för hennes talan. Många vågar tala ut om det som hänt annars. Men jag förstår samtidigt traumat och skammen. Stackars flicka, och stackars hennes barn.

Originaltitel: Avicii: True stories
Regissör: Levan Tsikurishvili
Utgivningsår: 2017
Längd: 139 min

En av Sveriges största musikexporter väljer plötsligt att sluta - vid 27 års ålder. Musikvärlden undrar och fansen är chockade. Vi följer Tim Berglings fantastiska resa som artisten Avicii. Från dom första stapplande mixarna, till världshits och spelningar med Madonna. Men framgången har ett pris och kostnaden blir till slut ohanterbar för Tim Bergling, som i detta närgångna porträtt ger sin bild av hur han kände och upplevde karriärens uppgångar och fall.

Ärligt talat så kände jag av någon konstig anledning knappt till Avicii överhuvudtaget. Jag har inte lyssnat på radio / musik så mycket dom senaste åren, så det är kanske därför. Många pratade om hur artistvärlden pressade honom till max, som gjorde att han till slut tog sitt liv - och så kanske det va - men enligt mig så är det inget som tyder på det i denna dokumentär. Det va mycket han själv som VILLE göra dessa uppträdanden faktiskt. Självklart är det mycket material som är bortklippt kan jag tänka mig, men jag va uppmärksam på det under hela filmen, och fick inte alls uppfattningen om att det va andra som pressade honom - istället pressade han sig själv över gränsen.

Originaltitel: Out of thin air
Regissör: Dylan Howitt
Utgivningsår: 2017
Längd: 85 min

Två män försvann mystiskt på Island 1974. Den efterföljande utredningen och rättegången kom att sätta djupa spår i den isländska folksjälen. Tiderna va goda och människorna va glada. Det är troligtvis därför som försvinnandet av två män inom loppet av 10 månader fick så stor uppmärksamhet. Den efterföljande rättegången mot dom anklagade är något som än idag hemsöker många islänningar och har lämnat ett svart hål hos befolkningen. Dom dömda har hela tiden hävdad sin oskuld. Det visar sig att erkännanden inte alltid innehåller sanningen.

Detta va en otrolig rörig dokumentär och i slutet hade jag fortfarande inte förstått vad som hände? I filmen får vi mest höra Erla Bolladottirs historia - som är en av dom misstänka & dömda. Antingen är hon en aningen korkad eller så är det jag som är korkad. Hela denna historia går ut på att dom erkände morden, för att sen dra tillbaka erkännandena och hävdade att dom va oskyldiga. Alla blev dock dömda, och flera av dom lever inte idag. Men jag fattade inte.... va dom oskyldiga eller va det bara något dom försökte hävda? Man fick inte reda på så mycket i dokumentären.

Originaltitel: The witness
Regissör: James D. Solomon
Utgivningsår: 2015
Längd: 89 min

I denna dokumentär vill Bill Genovese räta ut en del frågetecken runt sin syster Kitty, vars namn fick en tragisk undermening efter att hon mördades 1964. Enligt vittnen så såg 38 personer mordet, men ingen ingrep. Gärningsmannen sitter bakom lås och bom på livstid, men Bill startar en egen utredning och varför så många vittnen såg allting men inte lyfte ett enda finger för att förhindra eller hjälpa den stackars flickan.

Helt okej dokumentär. Det är ingen sådär wow-känsla, men den duger. Lite halvtråkig emellanåt men självklart är mordet intressant och det är helt sjukt att ingen ingrep. Men så är det i dagens läge med. Det är så många som är rädda för att ingripa att man tittar åt ett annat håll istället. Jag klandrar egentligen ingen, eftersom man själv försätter sitt liv i fara i vissa ingripanden, men det finns ändå NÅGONTING man alltid kan göra - som att åtminstone på avstånd säga åt personen att sluta eller skrika. Det är nog en väldigt svår situation och man vet inte hur man ska eller kan reagera förrän man själv hamnar i den sitsen.

Originaltitel: The staircase
Regissör: Jean-Xavier de Lestrade
Utgivningsår: 2004 (sista delarna utgavs 2016)
Längd: 585 min (13x45 min)

I december 2001 hittas författaren Michael Petersons fru Kathleen Peterson död vid trappan i deras gemensamma hem. Det är blod överallt och frågan väcks: Är det ett mordfall eller en olycka? Michael Peterson anklagas och vi får följa hela rättegångsprocessen på ett mycket närgånget sätt. Han åtalas för mord och får livstid i fängelse, något som varken han, hans familj eller hans advokat trodde skulle ske. Efter att han avtjänat 8 år i fängelset så kommer det fram nya bevis vilket gör att hans fall prövas.

Men herre gud. Här är ett klockrent bevis på hur hela rättsväsendet brister. Jag tror absolut att Michael är oskyldig och att allt bara va en tragisk olycka. Jag förstår inte hur han redan från början kunde åtalas? Är domare och jury helt blinda och dumma i huvudet eller? Men det är kanske inte så konstig - för det som kommer fram efter 8 år hade ändrat saker och ting redan från början. Denna dokumentär filmas under 15 år (jag tror det är 15 år) och den utspelas utifrån Michaels synvinkel. Jag rekommenderar verkligen denna dokumentär!

Originaltitel: Mommy dead and dearest
Regissör: Erin Lee Carr
Utgivningsår: 2017
Längd: 82 min

Dee Dee Blancharde och hennes dotter Gypsy Rose flyttade från New Orleans till Springfield efter orkanen Katrina. Rullstolsburne Gypsy Rose hade då besegrat leukemi, kämpade med muskeldystrofi och drabbades ofta av krampanfall. Lägg till sen hjärnutveckling, vilket gjorde att hon agerade och betedde sig som ett barn mycket yngre än hennes egentliga ålder. Men allt är lögn. Gypsy Rose kan gå. Hon har aldrig drabbats av leukemi. Hon är sjuk, men sjuk på grund av att hennes mamma proppat henne full av mediciner sedan Gypsy Rose var en liten flicka. I juni 2015 hittas mamma Dee Dee Blacharde död. Gypsy Rose och hennes pojkvän pekas ut som misstänkta. Dom förhörs av polisen och så småningom nystas en otäck härva fram.

Fy fasiken vilken sjuk och hemsk dokumentär! Detta fallet är 100% sant och det är dom verkliga människorna som medverkar och intervjuas i dokumentären. Alla borde sen den! Mamma led av "Münchhausen by proxy" dvs att hon manipulerade sin dotter och hela sin omgivning att tro att hennes dotter va sjuk. Hon fick dottern att lura alla ända sen hon va liten att hon inte kunde gå - att hon va rullstolsbuden och hade alla dessa sjukdomar. Det slutade med att Gipsy inte orkade mer och röjde mamman ur vägen för att slå sig fri. Hon fick välja mellan pest eller kolera helt enkelt. Att vara fast i sin mammas fängelse eller att få sitta i ett riktigt fängelse. Hon valde det hon tyckte va lättast att leva med.