Originaltitel: Pet
Regissör: Carles Torrens
Utgivningsår: 2016
Längd: 94 min

Seth arbetar på ett hundstall och lever ett tämligen ensamt liv. En dag träffar han den vackra Holly som var hans barndomsförälskelse. Dom taffliga försöken att bjuda ut henne leder ingen vart och i desperationen börjar han följa efter henne för att inte förlora kontakten. Holly känner snabbt oro inför sin nya beundrare, men inser försent hur långt Seth är villig att gå för att göra henne till sin.

Jag är rätt likgiltig inför denna film. Jag älskar filmer som hadlar om kidnappningar - vare sig det är fiktiva berättelser eller baserade på verkliga händelser - men jag fastnade inte riktigt för denna film. Den va sådär helt enkelt. Historien är helt okej och den är spännande. Men jag tror att Hollys beteende drog ner filmen rätt mycket. Sen är twisten i filmen rätt okej och det hade man inte räknat med. Och så kommer slutet som är oerhört dåligt. Men samtidigt va filmen spännande. Så ja... den är väl sevärd, men inte mycket mer än det.

Originaltitel: Beyond the gates
Regissör: Jackson Stewart
Utgivningsår: 2016
Längd: 84 min

Gordon och John möts för att städa ur deras fars videoaffär. Han är spårlöst försvunnen - men död, tror dom - sedan några månader tillbaks och bröderna får lägga gamla konflikter åt sidan för att få ordning i kaoset. Bland bråtet finner dom ett VHS-brädspel som dom känner sig manade att prova. Nostalgiskrattet fastnar i halsen direkt. Spelvärdinnan Evelyn lockar dom med sanningen om deras far och snabbt förlorar dom fotfästet när spelets regler börjar diktera verkligheten.

Oh my god vilken B-film!!! Ett tag trodde jag att filmen skulle visa sig vara skitbra och spännande! Men ack så fel jag hade! Det tar lång tid innan filmen "sätts igång" och onödiga scener som inte har med nånting att göra blandar sig i. När väl filmen sätter igång märker man att det verkligen är en lågbudget-film! Specialeffekterna är kassa och skådespeleriet är urdåligt. Och detta är en film från 2016. Man slutar aldrig förvånas.

Originaltitel: Pengabdi Setan
Regissör: Joko Anwar
Utgivningsår: 2017
Längd: 107 min

Efter att ha varit mystiskt sjuk och i väldigt dåligt skick i nästan tre år går äntligen modern i familjen bort. Pappan i familjen uppfostrar deras fyra barn ensamma i ett hus. Dock måste pappan åka bort i affärer och lämnar barnen ensamma en tid. Snart märker barnen en närvaro i huset som verkar vilja dom illa. Saker blir värre när dom inser att närvaron som har kommit tillbaka är deras moder och hon är inte bara tillbaka för att besöka dom - utan hon vill ta dom med sig till helvetet.

Denna film va otäck. Just dessa "jump scares" va väldigt läskiga i denna film. Däremot gillade jag inte flmens handling. Man inser snabbt vad det är frågan om, men det blir lite snurrigt i jakten på svaren. Skådespelarna är bra och rollerna är välspelade men med just själva handlingen hade dom kunnat göra så mycket mer. Den är jag besviken på. Slutet gillade jag inte heller. Jag förstår inte dagens filmers slut. Varför ska dom förstöra allting hela tiden?

Originaltitel: Marrowbone
Regissör: Sergio G Sánchez
Utgivningsår: 2017
Längd: 110 min

När en man sätts i fängelse för grymma brott, flyr en mor med sina fyra barn och gömmer sig i ett hus på landet i Amerika. Modern är sjuk, och efter hennes död måste barnen hålla en stor hemlighet för att kunna fortsätta hålla ihop. Den stora hemligheten är just hennes död och barnen får en tuff utmaning att hålla det hemligt inför andra människor i staden. Samtidigt måste dom möta sitt förflutna och hålla en ond närvaro borta från deras hus.

Nja... denna films slut är ett sån twist som inte håller i längden. Filmen i sig är ganska spännande och man försöker lista ut slutet hela tiden. Dock gissade jag inte rätt men blev väldigt besviken på slutet. Lite off topic: Jag tror att i dagens läge är det nog ganska lätt att hålla ens förälders död hemligt. Nu när jag själv är mamma så inser jag hur lite ansvar man har för att vara en "vårdnadshavare" när det gäller skola och dagis. Knappt några möten och papper som kan skrivas under av vem som helst egentligen. Det är rätt tragiskt.

Originaltitel: My best friend´s wedding
Regissör: P J Hogan
Utgivningsår: 1997
Längd: 105 min

Julianne Potter blir chockad, svartsjuk och bestört när hon får veta att hennes bäste vän Michael ska gifta sig. Michael ber henne att resa dit för att vara hans stöd dagarna före bröllopet. Julianne åker men istället för att vara ett stöd gör hon allt för att stoppa bröllopet då hon inser att hon har starka känslor för honom och att det är henne Michael borde gifta sig med.

För att avsky Hugh Grant så tycker jag att det är han som borde spelat i denna film istället för Dermot Mulroney - konstigt nog. Men filmen är bra. Lite för överdriven då hon gör rätt elaka saker för att försöka förstöra bröllopet. Jag hade inte tagit det lika lätt som Michael gör då elakheterna upprepas hela tiden. Som Michaels fru ser vi Cameron Diaz men i denna film fokuseras det inte mest på henne. Den slutar dock inte som jag vill - även om det är det rätta. Men jag stör mig endel på slutet då jag inte anser att den får ett lyckligt slut alls.

Originaltitel: Notting Hill
Regissör: Roger Michell
Utgivningsår: 1999
Längd: 124 min

Frånskilde och helt vanlige engelsmannen William Thacker äger en liten, pittoresk bokhandel i Notting Hill i London. Han bor inte långt därifrån tillsammans med sin inneboende - den minst sagt originelle walesaren Spike. En helt vanlig dag kommer en av världens största filmstjärnor Anna Scott in i bokhandeln och efter det blir ingenting sig likt för vare sig henne eller William.

Vilken underbar film detta är alltså. Jag har sett den en miljon gånger, och egentligen så gillar jag inte romantiska filmer, men dena är faktiskt helt underbar. Egentligen avskyr jag Hugh Grant, men i denna film kan jag med att se honom då han för en gång skull spelar en snäll man med ett gott hjärta. Istället ser vi Julia Roberts som personen med ett egocentriskt beteende. Filmen är vacker och bra spelad av alla skådespelare. Handlingen flyter på och det händer saker hela tiden. Tacka gudarna för lyckliga slut!

Originaltitel: Leprechaun returns
Regissör: Steven Kostanski
Utgivningsår: 2018
Längd: 86 min

För 25 år sen stoppade en ung kvinna och hennes vänner den onda Leprechaun i North Dakota. Dom förgjorde honom och gömde hans kista med guld i närheten av huset där dom besegrade honom. Idag ägs egendomen av AU Sorority House av ett gäng naturtrogna tjejer. Tjejerna bestämmer sig för att tillbringa sommarlovet där och göra egendomen till ett "grönt" hus med egna naturtillgångar. Leprechaun återuppväcks av misstag och är hämndlysten över att få tillbaka sin kittel med guld.

Jag gillar dessa Leprechaun-filmerna faktiskt. Det finns nu 8 filmer släppta med denna otäcka Leprechaun. Det är genren skräckkomedi, men får jag bestämma så innehåller den mer skräck. Sen är det ganska kul med dessa rappa och fräcka kommentarer som Leprechaun drar till med. Filmen innehåller ganska råa slash-scener så det får man vara beredd på! Men jag gillar absolut dessa filmer som började göras på 90-talat och man tröttnar inte på dom alls!

Originaltitel: The Scorpion King: Book of souls
Regissör: Don Michael Paul
Utgivningsår: 2018
Längd: 102 min

I det antika Egypten upptäcker en ond krigsherre vid namn Nebserek, ett förbannat svärd som gör den som bär det mäktigare för varje själ det skördar. Fast besluten att förhindra att hans makt växer slår sig Scorpion King samman med den nubiska prinsessan Tala och en mystisk kvinna vid namn Amina som bär en magisk och tragisk hemlighet och hennes väktare för att finna det enda som kan besegra Nebserek: Book of souls.

Nu inser jag i efterhand att detta är film nummer 5 och jag har inte sett en enda film med Scorpion King innan. Men nu känner jag att jag kanske inte ens vill det. Jag tänkte att filmen skulle vara som "Mumien"-filmerna och visst påminner det om dom filmerna då den utspelar sig i Egypten med samma mystiska historia - men denna film va mycket sämre än jag förväntade mig. Andra kanske tycker att filmen är skitbra, men jag jämförde den kanske lite väl mycket med "Mumien" och blev därför besviken. Det enda jag gillade va lerfiguren Golem. Han va rätt kul.